Nu händer det, min andra bok, Den gyllene skarabén, ges ut! Och när jag tänker på den kan jag inte låta bli att skriva lite om Hatshepsut, den historiska farao som en av bokens huvudpersoner bygger på. Frågar ni mig är hon en av de mest fascinerande härskarna i Egyptens historia. Hon är både ett mysterium och en person som bryter mot normer och förväntningar.

Hennes väg till makten var inte enkel. Hon började som kvinnlig regent, men framställde sig efterhand alltmer med manliga attribut. Hon började visas med det traditionella faraoskägget, manliga kläder och använde manliga pronomen i inskriptioner. Hon navigerade skickligt i ett samhälle där makten nästan uteslutande tillhörde män och använde dessutom religionen för att stärka sin legitimitet. 

I Hatshepsuts tempel i Deir el-Bahari finns berättelsen om hennes gudomliga födelse. Guden Amun stiger ner från himlen, förvandlar sig till farao Thutmose I och går in i drottning Ahmoses kammare. Han berättar att barnet hon ska föda är av gudomlig börd och ämnat att bli Egyptens härskare. Tempelväggarna visar hur gudarna formar barnet i mammans mage, hur gudinnan Hathor vakar över drottningen, och hur hela kosmos tycks vara delaktigt i skapelsen av detta särskilda barn. Budskapet är att Hatshepsut inte bara är en kungadotter, hon är Amuns egen dotter, född med gudomlig rätt att regera. Vem skulle våga ifrågasätta det?

I Den gyllene skarabén får du möta en fiktiv version av Hatshepsut som ung, innan hon blir den historiska härskare vi känner till idag.
Vill du läsa mer? Klicka här
Eller vill du förebeställa ett signerat exemplar? Gör det här