Den gyllene skarabén 10, september, 2025
Nu händer det, min andra bok, Den gyllene skarabén, ges ut! Och när jag tänker på den kan jag inte låta bli att skriva lite om Hatshepsut, den historiska farao som en av bokens huvudpersoner bygger på. Frågar ni mig är hon en av de mest fascinerande härskarna i Egyptens historia. Hon är både ett mysterium och en person som bryter mot normer och förväntningar.
För över 3 400 år sedan steg Hatshepsut fram som en av Egyptens mest framstående härskare. Hon var dotter till farao Thutmose I och drottning Ahmose och växte upp i en värld av ceremonier och maktspel. Hon blev gift med sin halvbror Thutmose II och fick dottern Neferure. När Thutmose II dog stod Egypten inför en politisk kris, hans efterträdare, den unga Thutmose III, var fortfarande ett barn. Då steg Hatshepsut in som förmyndare och började sakta men säkert ta sin plats som Egyptens härskare.
Hatshepsut med det traditionella faraoskägget.
Hennes väg till makten var inte enkel. Hon började som kvinnlig regent, men framställde sig efterhand alltmer med manliga attribut. Hon började visas med det traditionella faraoskägget, manliga kläder och använde manliga pronomen i inskriptioner. Hon navigerade skickligt i ett samhälle där makten nästan uteslutande tillhörde män och använde dessutom religionen för att stärka sin legitimitet.
I Hatshepsuts tempel i Deir el-Bahari finns berättelsen om hennes gudomliga födelse. Guden Amun stiger ner från himlen, förvandlar sig till farao Thutmose I och går in i drottning Ahmoses kammare. Han berättar att barnet hon ska föda är av gudomlig börd och ämnat att bli Egyptens härskare. Tempelväggarna visar hur gudarna formar barnet i mammans mage, hur gudinnan Hathor vakar över drottningen, och hur hela kosmos tycks vara delaktigt i skapelsen av detta särskilda barn. Budskapet är att Hatshepsut inte bara är en kungadotter, hon är Amuns egen dotter, född med gudomlig rätt att regera. Vem skulle våga ifrågasätta det?
Hatshepsuts största monument är templet i Deir el-Bahari, Djeser-djeseru, som betyder ungefär “Heliga av de heliga”. Arkitekten bakom templet hette Senmut, en gåtfull figur som steg från blygsam börd till Hatshepsuts mest betrodda rådgivare. Han var också lärare för hennes dotter Neferure, och det verkar som om Hatshepsut och Senmut hade en nära relation. Vissa historiker spekulerar till och med om ett romantiskt band, men det vet vi förstås aldrig säkert.
En av hennes mest kända bedrifter var expeditionen till Punt, ett mystiskt land som egyptierna kallade “Guds land”. Vi vet inte exakt var Punt låg, men troligen vid Afrikas horn, kanske dagens Eritrea eller Somalia. Hatshepsut skickade iväg en stor flotta, och när den återvände var skeppen fyllda med guld, elfenben, ebenholts, exotiska djur och till och med levande myrraträd som planterades vid hennes tempel.
Hatshepsut dog omkring år 1458 f.Kr., och tros ha blivit begravd i Konungarnas dal tillsammans med sin far Thutmose I. År 1903 upptäckte arkeologen Howard Carter en grav med två kvinnliga mumier, varav en senare föreslogs vara Hatshepsut, vilket många forskare idag tror är fel.
Efter hennes död lät Thutmose III, och senare hans son Amenhotep II, noggrant radera hennes namn och bilder från alla monument och tempel. Hennes statyer revs och inskriptioner skars bort. Långt in i historien var Hatshepsut nästan helt bortglömd. Men trots försök att radera henne från historien är Hatshepsut idag erkänd som en av Egyptens mest framstående faraoner, och hennes tempel i Deir el-Bahari står kvar som ett imponerande arkitektoniskt arv.
Här är Hatshepsuts namn borthugget ur en tempelinskription.
I Den gyllene skarabén får du möta en fiktiv version av Hatshepsut som ung, innan hon blir den historiska härskare vi känner till idag.
Vill du läsa mer? Klicka här
Eller vill du förebeställa ett signerat exemplar? Gör det här